För det första vad är en förstärkare? En förstärkare är en apparat som tar emot lågström signal och förstärker den. Det finns olika typer av förstärkare.
Integrerad förstärkare. Det är en maskin som har volym kontroll, signal val(CD, Aux etc) och andra inbyggda funktioner. Det är den vanligaste typen av förstärkare, de finns i stereo och olika surround typer.
Slutsteg. Som beskrivet för så gör denna förstärkaren endast det att den tar emot lågström signal och skickar ut den med max effekt. Därför använder man oftast ett försteg när man använder slutsteg och igenom försteget gör man sina val var ifrån signal kommer och hur stark signal som skickas till slutsteget. Anledningen till varför man brukar ha slutsteg är om man exempelvis har högtalar i sitt surround system som vill matas med väldigt mycket ström då brukar man kunna koppla från sin surround förstärkare en lågnivå signal från den till slutsteget för att mata sina stora front högtalare med mer effekt.
Det är i princip de typer som finns. Men åter igen finns det mer som kan förvirra de stackars konsumenterna. Kollar man på prisjakt brukar man kunna läsa saker som Ström klass, THD, signal to noise ratio, effekt i så många ohm osv. Jag ska förklara lite skillnader där.
Börjar med THD för det nämns nedan väldigt ofta. Det står för ”total harmonic distortion” och här vill man ha lite, gärna under 1%. Vad detta innebär är att när man spelar 1000 Hz så får du några små spikar i frekvenskurvan(som går att höra) runt om i registret, ju mindre THD ju mindre är dessa spikar.
Ström klassas beroende på hur ren strömmen som går genom maskinen är. Ren är ett felaktigt ord eftersom det har med hur mycket av den ström som den får som den faktiskt använder. I korta ord är klasserna hur effektivt varje maskin använder strömmen som kommer från jacket i väggen. Och eftersom du aldrig kan ta 100% och får 100% tillbaka så är det alltid en viss krypning.
Klass A. Dessa förstärkare är oftast så kallade Hi-end produkter, de har bra THD och andra värden. Dock på bekostnad av effektivitet. Klass A använder emellan 50 till 25% av strömmen från väggen och därmed får man oftast väldigt få watt. Klass A hanterar sin signal direkt och gör alltid en hel impuls och därför försvinner mycket distorsion därmed den goda THD'n.
Klass B. Ganska ovanligt idag. En B klass skapar mycket distorsion eftersom den bara gör en halv impuls. För att göra en bra B klass förstärkare måste man ha en del som tar hand om ena halvan och en och andra så man får en hel impuls. Så kallad push-pull. Teoretiskt sett har B klass bäst effektivitet och använder 78,5% av strömmen från jacket, det ger väldigt strömstark signal på bekostnad av THD. Men frukta inte, de flesta förstärkare som produceras helt i denna klass är oftast väldigt fin trimmade och har lite THD
Klass AB. Vanligast idag, en kombination emellan A och B, mycket lik Klass B's push-pull konfiguration. Man använder A klassens förmåga att hantera en hel impuls och delar impulsen på mitten och skickar varje del till en B klass förstärkare. Man får bra effektivitet, under 78,5% men över 50%. Det blir balanserat och förstärkarens THD är precis mitt emellan A och B klasserna. Förstärkaren blir alltså var vi svenskar kallar lagom.
Klass D. Ovanligt i fullregister förstärkare eftersom de är specifikt framtagna att hantera få frekvenser med mycket effekt snarare en hela frekvenskurvan. Därför hittar man de oftast i subbasar. Detta fungerar som så att du tar och styr signalen och sorterar bort det du inte vill använda och skickar ström till det du vill använda. Det är svårt att säga effektiviteten men den är under den av B klassen. Men man kan ändå få väldigt mycket watt ur en sådan maskin så länge den slipper arbeta över hela frekvenskurvan.
Klass T. Miniatyr förstärkare, finns oftast i mobiler och laptops för att ge ström till eventuella inbyggda högtalare eller hörlurar. Dom ger få watt men behöver inte mycket ström heller och kan därför drivas med batterier. Låt er inte luras helt, Klass T är inte en klass inom förstärkare utan ett varumärke för en viss typ av förstärkarchip som är små och effektiva men också ömtåliga då de inte klarar av att hantera lika mycket ström samtidigt som de ovanför.
Det finns många fler klasser men dessa är de som brukar användas.
Dessa är några av de större saker som gör skillnad. Det finns dock mer till det än så. Sådant man kanske måste nörda in sig i för att ens bry sig om. Men jag tänker nämna det lite snabbt. För jag är en nörd.
Komponent valet är viktigt. Den del som specifikt förstärker signalen är kanske viktigast. Vi vet att olika metaller leder olika bra. Därför låter ju en förstärkare med många dyra transistorer med guldledare bättre än en med många billiga transistorer med järn- eller kopparledare. Materialet kan öka eller sänka förstärkarens THD. Två andra viktiga delar är kondensator-banken och transformatorn. Kondensator-banken funderar som ett korttids batteri som har lite av väldigt hög strömstyrka sparad i sig. Därifrån lånar förstärkaren extra ström när den får för lite från transformatorn. Sen är det transformatorn själv. Den tar strömmen från väggen och gör om den till ström som förstärkaren kan använda för att förstärka sin signal. Om transformatorn är tillräckligt stor så kan man få ut fler watt ur sin maskin. Det är även denna del som ger förstärkaren sin tyngd, vilket är ett bra riktmärke, tyngd betyder stor transformator och det betyder mycket ström. Vad man vill är att ha en stor kondensator-bank, stor transformator och komponenter som har högkvalitet.
Förstärkardelen i maskinen kan vara av tre typer, elektronrör med separat utgångs transformator, transistor med separat utgångs transformator eller transistorchip med inbyggd utgång transformator. Alla bra och dåliga på olika saker. Vanligast är transistorchip med inbyggd utgångs transformator. Men även transistor med separat. Betydligt ovanligare är det idag med elektronrör. Varför? På mitten av 60-talet kom transistorn den är billig att tillverka och var inte lika ömtålig som elektronröret, den ersattes helt enkelt därför att det var pengar samt man slapp byta sina transistorer som man får byta sina elektronrör(eftersom de kan brinna ut som en glödlampa). Dock är elektronröret på väg tillbaka. Elektronrör har enligt entusiasterna oslagbar THD jämfört med transistorn. Detta för att elektronröret inte har behov av samma typ av ledare som transistorn. Eller så argumenteras det. Än så länge finns det inte många bevis som pekar åt detta utan bege två hamnar oftast på delad första plats när man kollar pris vs prestanda.
För att runda av det så är förstärkaren en mycket viktig komponent i ditt system men kom ihåg även den bästa anläggningen kan inte lägga till kvalitet som inte fanns från början.
Nästa gång tänker jag kolla på spel musik och lista min topplista av låtar samt prata lite om varför.
Tills nästa gång ta det lugnt med volymratten och tänk på hörseln.
